Skånsk-svensk ordbok
Skåne är ett landskap längst ner i Sverige, känt för sin bördiga åkermark, sin närhet till kontinenten och sina tungrots-r. Invånarna kallas skåningar och de pratar ett språk som kallas skånska. Det påminner i stora stycken om svenskan, men har andra uttal, en annan satsmelodi och ett flertal ord och uttryck som inte alltid förstås på andra sidan Hallandsåsen.
Vissa ord är gamla och vittnar om en tid då Nils Holgersson flög på sin gås och Edvard Persson åt upp den. Andra har kommit in i modern tid tillsammans med falaflar med blandad sås.
I denna bok har Kalle Lind, själv skåning av födsel och ohejdad vana, samlat ihop ett antal mycket skånska glosor. Urvalet innefattar dessutom namn på skånska platser, byggnader, händelser och seder – fenomen som kan sägas vara typiskt skånska och/eller viktiga för den skånska självbilden.
Skånsk-svensk ordbok kom ut första gången 2016 och är nu utökad, illustrerad och korrläst. Då som nu är det perfekt läsning för den utflyttade skåningen, den inflyttade skåningen och alla de uppsvenskar som uppgivet tänkt: ”Vad fasen är det de säger?”
De i stort sett obeskrivliga
”De i stort sett obeskrivliga” är ett citat. Det är den gamle filmprofessorn Leif Furhammars kategorisering av en viss sorts skådespelerskor, de som inte gick att lägga i något traditionellt fack.
Den här boken beskriver en grupp människor som i stort sett inte går att beskriva. Människor som gått sina egna vägar och vägrat anpassa sig efter andras normer. En del var skådespelerskor, andra författare, musiker och spioner. De verkade i Sverige, Norge, Danmark och Finland under 1900-talet och hade inte så mycket mer gemensamt än att de tänkte fritt och nytt och ibland fel.
Redaktörerna Linus Kuhlin och Kalle Lind har låtit sina favoritskribenter skriva om sina favoritexcentriker. Det är rolig, upplysande och upplyftande läsning.
Medverkar gör Anna-Maria & Roger Blomgren, Linnea Burén, Rita Hovne Dahlberg, Kalle Lind, Linus Kuhlin, Martin Kristenson, Jeanette V. Rosengren och K. Svensson.
Lindengrens piprökarspalter
Serietecknaren och stofilen Joakim Lindengren skrev under 90-talet ett gäng ”piprökarspalter” i tidningen Galago: texter där han propagerade för piprökningens alla goda effekter. Med en lågmäld men underskruvad humor, tydligt doftande av något brittiskt, sjöng han pipans, eftertankens, njutningens och bakåtsträvandets lov i en tid som alltmer präglades av hälsofascism och blind samtidsfixering.
När dessa texter 2022 samlas för första gången kan man konstatera att de är exakt lika aktuella, angelägna och akuta idag som när de skrevs. Budskapet – att det är trevligt och uppbyggligt med piprök – är på pricken lika viktigt att sprida nu som då. Den här utgivningen kommer med andra ord inte en dag för tidigt eller för sent eller för rätt i tiden. Boken innehåller ett förord av Kalle Lind och ett nyskrivet efterord av Joakim Lindengren.
Svenska bordeller
Svenska bordeller (1967) är Ragnar Åslunds andra bok i den högst egna genren ”porrodi”. Den går i detalj igenom diverse svenska ”etablissemang” och dess yrkeskvinnor, med betyg och kuriosa. Efter den första chocken som läsare inser man att hela boken är ett skämt och att Åslund nog ville jävlas med de män som kunde tänka sig att använda guiden. Vintitj förlag återutger den, dels för att den är ett fascinerande tidsdokument, dels för att den är både komisk och välskriven.
Ju fler vi är tillsammans
Ju fler vi är tillsammans (1966) är en gruppsexguide, till synes högst seriös och med hänvisningar till akademiska skrifter, vid närmare besiktning omöjlig att använda och med största sannolikhet skriven som ett practical joke. Den gåtfulle författaren Ragnar Åslund ville uppenbarligen jävlas med sin sexliberala samtid. Vintitj förlag återutger boken – för första gången – för att det dels är ett fascinerande tidsdokument och dels en både hisnande komisk och påfallande välskriven bok.
…och det kommer mera!
Vi har verk av bland andra Stefan Demert i piplinan. Håll ut!